Daniel Skog daniel.skog{a}f56.se

Under ett seminarie på det alternativa klimattoppmötet i Köpenhamn presenterade en rad erkända klimatforskare sin dom, och resultatet var knappast muntert.

I mars 2009 samlades runt 2500 forskare i just Köpenhamn under parollen International Congress in Climate Change, syftet var att uppdatera IPCC:s senaste rapport från 2007 med de allra senaste siffrorna och forskningen. Resultatet presenterades för åhörare på Klimaforum 09 under parollen ”Get the facts right!”.

Resultatet från klimatforskarnas genomgång visar att vi på många områden ligger snarare i överkanten av IPCC:s prognoser när det gäller utsläpp och havsnivåhöjning än i mitten av dem. Slutsatsen blir att den två graders temperaturhöjning (från förindustriell nivå) som ofta nämns i debatten kanske redan är för sent att hoppas på, och just två graders höjning har för övrigt aldrig varit vetenskapligt förankrad.

Katherine Richardson, University of Copenhagen
- Det här gör vi inte för att konkurrera ut IPCC, men i:et i IPCC står för intergovernmental. Det innebär att de samlar ihop all tillgänglig forskning och sållar den och gör en politisk granskning av den. Det innebär att forskningen kanske är fem år gammal när IPCC skickar ut den i sina rapporter.

- Vi vill erbjuda den allra senaste forskningen här och idag. Totalt var vi tio universitet som samlades i Köpenhamn i mars 2009. Vi går ut i krig med betydligt mindre kunskap eller enighet jämfört med enigheten vi idag har om klimateffekterna inom forskarvärlden.

- IPCC säger att det är minst 90% chans att klimatförändringarna vi ser är antropogena. Vem skulle stiga på ett flygplan som alla säger bara hade 10% chans att komma fram? Även om en mekaniker klev fram och sa att jag tror planet kommer komma fram så skulle vi inte lita på det. Men när någon säger att klimatförändringarna kan vi inte säkert säga är antropogena så lyssnar vi av någon anledning.

Dorthe Dahl Jensen, Niels Bohr Institute
- Den globala uppvärmningen är långt från jämnt fördelad. Vid den arktiska polen har temperaturen ökat två till tre gånger mer än genomsnittet. Permafrost som tinar innebär stora påfrestningar på byggnader och infrastruktur, men den frigör också stora mängder växthusgaser såsom metangas. Både Grönland och Antarktis tappar ungefär 160 Gton ismassa per år, även om Antarktis situation är mer komplex då t.ex. delar av isen där växer.

- Havsnivåhöjningen är snarare över en meter till 2100 än en halv meter som IPCC sagt. Havsnivåhöjningen är också ojämnt fördelad, den utsatta ön Kiribati upplever t.ex. en havsnivåhöjning på 10mm per år medan exempelvis Danmark bara har 2mm per år.

Ole John Nielsen, University of Copenhagen
- Växthusgaserna (CO2, CH4, N2O) ligger idag på nivåer långt over det ”normala”, utsläppen av dem alla har satt en enorm fart efter industrialiseringen. Just metan har bara en livstid på 10-12 år i atmosfären, vilket innebär att vi faktiskt kan reglera metanens påverkan inom en inte allt för lång tidsram

- Växthusgasuppvärmningen ligger totalt på cirka 3 Wm2, men samtidigt har vi en nedkylningseffekt på 1-2 Wm2 tack vare moln och aerosoler. På nedkylningsområdet finns det fortfarande en stor osäkerhet.
.
Ole Waever, University of Copenhagen
- Klimatförändringarna kan leda till krig; men kan de hanteras som vi brukar hantera säkerhetshot? Eller är växthuseffekten det största hotet i sig självt?

- Det finns inget i internationell rätt som hindrar att FNs säkerhetsråd skulle utfärda utsläppsbegränsningar eftersom klimatförändringarna är ”det nya säkerhetshotet”. Det har man redan gjort på andra icke-militära områden.

Diana Liverman, University of Oxford
- Risken att vi överskrider två graders uppvärmning (räknat från förindustriell nivå) eller 450 ppm (koldioxid i atmosfären) är mycket hög. Utsläppen av CO2 har ökat kraftigt sedan år 2000, Kyoto har inte på något sätt saktat ner utsläppsökningarna. Under år 2008 ökade koldioxidutsläppen med 3,4%, prognoserna för 2009 visar på 2,8% ökning. Koldioxidutsläppen minskar alltså inte på grund av den finansiella krisen som många vill tro, däremot så minskar ökningen något marginellt.

- Vi skulle kunna nå en fyra graders temperaturhöjning till 2060-talet. Det skulle leda till enorma konsekvenser; t.ex. en isfri värld och flytt av ekosystem upp till 1000 km. Att anpassa sig till en fyra graders höjning på 50 år är nästa omöjligt.

Will Steffen, Australian National University
- Ökade CO2-utsläpp leder till mer kolsyra i haven vilket negativt påverkar kalkformationer såsom korallrev. Korallreven genomgår en mycket kraftig förändring i deras ekosystem på en mycket kort tid. När havet försuras bleknar korallerna och sedan växer alger över de bleka korallerna. Det är inte lika enkelt att locka turister till det.

- Jorden blir faktiskt totalt sett lite blötare, men det är ojämnt globalt fördelat. De norra delarna där vi är nu blir blötare mest överallt, men de riktigt torra delarna av världen blir allt torrare. Vi lever en värld som ännu inte värmts upp en hel grad över den förindustriella nivån och redan börjar Australiens vattenreserver ta slut, tänk då vad som händer om vi får en fyra graders temperaturhöjning.

- Från 2001 visar forskningen att vi undviker de allra värsta konsekvenserna om temperaturökningen hålls under två grader, men dagens forskning säger att det riktiga jobbiga inträffar redan strax över en grads ökning.

- Vi ska inte blanda ihop fossil koldioxid och koldioxid i cykeln. Därför kan vi inte kompensera utsläpp av fossila bränslen med exempelvis trädplantering. Vi kan bara ta upp 10-15% av koldioxiden i atmosfären i träd, mer går inte oavsett hur många träd vi planterar. Vi kan inte plantera nog med träd för att ta upp den fossila koldioxiden.

- Havet som kolsänka försvagas, sakta men säkert minskar havet sitt upptag av koldioxid. Däremot har vi inte sett någon försvagning av koldioxidupptaget på land, men när det kommer så kommer det ge kraftiga effekter.

Fotnot
Paneldebatten arrangerades inom ramen för det alternativa klimattoppmötet Klimaforum09 och modererades av HansHenrik Samuelsson. Rapporten ”The international Congress on Climate Change: Climate Change – Global risks, challenges & Decisions” kan laddas hem från www.climatecongress.ku.dk